Och jag hittade en bh för er som undrar! Så nöjd, fick hjälp med storlek och allt och hittade en som satt bra och passade, det var ett tag sen jag ägde en bh som gjorde det, haha. Och det var så mysigt att gå runt i butikerna igår morse, de spelade julmusik, och massa julsaker. Äntligen har årets bästa högtid börjat. Och den håller på i en månad, underbart! Ser så mycket fram emot julbordet på Tofta imorgon!

Hoppas ni har en bra lördag, puss!

Inatt när jag vaknade så har jag inga rullgardiner i rummet hos dem och har liksom ett litet fönster som sitter högt upp på väggen så jag kan se ut från sängen. Och såg massa stjärnor, så himla fint! Älskar stjärnklara nätter!

Nu är jag påväg till stan för att gå på bh jakt, är i STORT behov av en ny. Haha, fattar ni? 

Så nu ska jag ta och skriva dagens sida innan det är dags att sova, spännande!

Har även haft två föreläsningar, bara två kapitel kvar att gå igenom. På föreläsningarna alltså, själv har jag MYCKET kvar. Sitter nu i biblioteket och hade tånkt läsa men har fruktansvärt ony i magen så kan inte koncentrera mig... Längtar till jag kommer hem, får sätta på mig sköna byxor och kan spänna ut magen! Undra om det var lasangen jag åt till lunch..? 

PUSS!

Blev även en härlig promenad med Anna i det fina novembervädret och middag med hela familjen, trevligt!

Nu på kvällen har jag tittat igenom bilder från i år och vår bal! Åh, så bra var den!!

Det påverkade dock dagen. Har varit sjukt trött med bara fem timmars sömn i bagaget. Aida, min partner in crime detta grupparbetet, blev tyvärr mest lidande, förlåt, haha. Men vi fick ändå gjort en stor del av uppgiften så det var bra. Eftermiddagen har spenderats hos Ida, hon har lagar god mat och nu sitter hela familjen och ser bonde söker fru. Livet på landet, hehe!

Var inne en timme i lördagskväll och bowlade med Hanna och Nathalie men för övrigt har jag bara dåsat hemma i pyjamas (dvs. världens bästa FDNY t-shirt som jag fick av pappa när han var i New York förra veckan!). Planen var att plugga, men eftersom jag inte har orkat något har det ju verkligen inte blivit mycket statistik gjort!

Men nu sitter jag i sängen med mina stora, gosiga central perk kopp (också en gift från papi) med grönt te (och t-shirten på såklart) och ska faktiskt läsa lite statistik hade jag tänkt innan fotbollsgalan börjar. 

Tisdags var en underbar dag då jag bara kunde vara hemma och inte göra någonting! Promenera med Berry, såg två filmer (varav en var skönheten & odjuret, disneyfilmer är ju fantastiska!) och på kvällen hade jag, mamma och Emilia sconesmys. Plus att jag fick massage, så skönt och välbehövligt. Min rygg och nacke var jättespänd!

Igår började vi med nya kursen - statistik. Och det var enkelt de två första föreläsningarna, typ för enkelt. Men tror att det kommer slå till snart och bli svårare... På kvällen var det faddertack-sittning med temat Göteborg. Självklart var jag IFK-supporter. Alla var antingen det, frölunda, förvånandsvärt många läppstift och några goa gubbar och kaniner. Men det var trevligt. Lite mer spårad än de andra men det var kul ändå. Sen i puben dansade vi på. Hittade ytterligare två själar som gått på Kitas, vi är en del på handels kan jag meddela. Men det är fint!

Idag är det föreläsning på eftermiddagen sen ska jag hem och träffa papi som kommit hem från New York, mys!

Gick på matchen med nathalie och Hanna, mycket trevligt! Innan dess var jag hos Heddzorr och pluggade. Det var minst lika trevligt sällskap, kanske dock inte lika rolig sysselsättning.. 

Nu ligger boken under kudden och har haft en lite smått panik här på kvällen som mamma hjälpte mig lindra lite. Nu är det bara att sova, kolla igenom imorgon och sen köra. Kommef vara skönt att få den gjord!

Nu är det en dag kvar att plugga, sedan är tentan här. Imorgon blir det genomgång med Hedda, plus massa repetition och lite fotboll på det också. Sista allsvenska matchen, så sorgligt. Kommer fyra hemska månader utan ifk. Får nöja mig med Roma!

Blev lite kladdkaka med mammas väninnor som är här innan läggning. Nu är jag så trött så kommer nog somna pladask. God natt!

Man börjar kvällen hemma hos någon. Korkar upp en flaska vin. Ju mindre dryck i flaskan, desto bättre är stämningen i rummet. Man pratar, skrattar, kramas. Allt känns fantastiskt, som man är sitt snyggaste, trevligaste och mest roliga jag. Väl på festen eller klubben har man de snyggaste dansstegen och bästa sångrösten. Man är vän hela världen, och de få man inte träffat innan är det bara att lite lättsamt börja prata med, för vem vill inte lära känna mig??

 

Ja men precis, det tror man. Verkligheten är väl tyvärr lite annorlunda och när man dagen efter kommer på hur högt man skrek och vilka kommentarer man faktiskt sa, inte bara tänkte, känns det kanske inte lika genialt. Eller ett år efter.

 

Mamma har sina väninnor över och en av dem har jag inte träffat på länge. Som små umgicks våra familjer och hon har två söner som är lika gamla som mig och Emilia. Jag har inte träffat dem på minst tio år. Ja, förutom för ett år sedan då. Mitt fantastiska minne sviker mig inte ens när jag har alkohol i blodet och känner självklart igen yngsta sonen när jag ser honom i mörkret på valand. Jag hade sett honom någon/några månader tidigare vid en busshållplats men då hälsade vi inte. Men självklart gör jag det denna kväll. Vad vi sa har jag inget minne av nu, men vi stod ändå ett tag och pratade, och kramades nog även om jag inte minns fel. När vi senare under kvällen möttes igen hälsade vi trevligt. 

 

När hans mamma idag får se mig säger hon att det var så längesedan hon såg mig. Hon gjorde det förstås för något år sedan när jag hade träffat Anton. Jag tänker intensivt och kommer på vilket tillfälle hon menar. Han hade nämligen efter det sagt till sin mor att "Jag träffade en tjej som påstod att hon känner mig." De hade hittat fram mig på facebook och självklart kände hon igen mig och förklarade vem jag var. Och så hade jag kallat honom för fel efternamn, jag vet ju vad han heter. Jag orkar inte med mig själv. Men en sak är konstig; för x antal år sedan när det var jätteballt att ha så många vänner som möjligt på facebook så vänförfrågade jag honom. Om han inte visste vem jag var när han träffade mig ute, hur i hela världen kunde han ha vetat det när han accepterade mig som vän?

Som jag har längtat efter att få skriva det. KICK. ASS. OKTOBER. För det har det verkligen varit. Det har inte varit rosenrött i 31 dagar, men det har hänt saker i min omgivning, hjärna och kropp. Jag har rensat, renat och funderat vad som är värt och vad som får mig att må bra.

 

En av höjdargejerna som jag tror har hjälp är att jag ÄNTLIGEN har hittat mig en terapeut. Efter sisådär ett halvår av släng hit och dit åt alla möjliga håll har jag hittat ett ställe där jag får komma en gång i veckan och för en timme bara prata om det som finns i mina tankar. Att inte känna ångesten över att jag hamnat fel, att det inte ger och inte ha någon kontinuitet i det. Även fast vi kanske inte hade den bästa starten så känns det bra nu och det är så skönt.

 

Jag ser förändringar i mitt mående när jag gör stora förändringar i livet. Och en sådan har verkligen skett. Jag har börjat på handels. Min dröm sedan åttonde klass. Och som jag trivs! Det känns som jag har hittat hem. Visst klagar jag, tycker det är mycket, men samtidigt tycker jag det är så intressant och känner att nu studerar jag faktiskt något som kommer ta mig någonstans. Den känslan. Och sedan studentlivet för övrigt är också ganska lovely. Sittningar och puben såklart, men även sitta kvar i biblioteket eller få fribiljett till Frölunda och faktiskt utnyttja det. Men framför allt, alla underbara människor. Att man kan lära känna personer så nära på två månader. Hittade mig guldkorn som jag har roligt, och mår bra, med.

 

Jag har många underbara människor runt omkring mig och har börjat inse att jag vill värdesätta de som är där. Jag har under åren lyckats samla på mig en hel drös med människor som berikat mitt liv på ett eller annat sätt, och känner att de är fantastiska. Men man kan inte ha för många. Så jag har tagit mig en funderare, eller mer börjat reflektera över vilka som lyfter mig. Jag ställer inte lika höga krav på mig själv utan ser vad som sker. Det ska inte vara jobbigt och ansträngande att hålla vänskap vid liv.

 

En vän jag dock tagit avstånd till är min kära iPhone. Ett tips; gör det! Kan ju säga att vi fortfarande är gifta och går sällan utan den, men nu händer det faktiskt. När jag pluggar lämnar jag den till mamma så jag inte jan kolla instagram, twitter och facebook var femte minut. Om jag ens släpper den mellan ronderna. Jag är inte ens speciellt poppis och får inte överdrivet många sms så det är ganska skönt att vara ifrån den.

 

Sen har jag insett vikten av de små grejerna i vardagen som förgyller livet. En helg uppe i Örebro med bästa Mina, mys i Jullans lägenhet med Annie, sleep-over en torsdag hos Emma, sittning på en onsdag, dejter osv. Att sitta hemma är ingenting som får mig att må bra har jag nu insett efter x antal år då jag trott att det vad jag vill när jag är ledig. Samtidigt har jag börjat uppskatta att vara hemma med hela familjen. Middagar med alla fyra är guld värda, jag har börjat säga ja när mamma frågar om jag ska med henne ut och promenera. Min säng är fortfarande heaven men jag har insett att det är ganska skönt att lämna den också. Plugga i köket är mer effektivt, och då blir även det mer intressant.

 

Som student är man inte rik kan jag meddela. 1 125 kronor i månaden lägger jag på busskort, ca 500 kr på kursliteratur. Sen gymkort, telefonräkning osv. Det blir inte mycket kvar. Har sagt upp spotify för att spara in 99kr i månaden. (Vilket har lett till att jag lyssnar på musik från februari i år som Robin Stjernberg) Men har börjat föra en budget och värdea mina pengar. Och jag kan säga att även fast kläder är nice, så är fika, lunch, you name it, det mycket mer. En varför inte en resa till Örebro? Sen med min planeringsmani så tycker jag det ärligt talat är ganska roligt att hålla koll på vad varenda krona försvinner. Om det inte är värt att skriva upp är det inte värt att köpa! 

 

Men framför allt har jag börjat känna mig hemma i mig själv. Jag är ganska kick-ass amazing och det är något jag så smått börjar inse. Jag är social, glad och smart och det är så mycket viktigare än siffran på vågen eller måttet på midjan. Det är okej att äta godis en lördagkväll, eller popcorn en vanlig tisdag. När jag slutar tänka på det så sker det mer naturligt. Sen älskar jag att träna, det mår jag bra av. Men det ska inte vara en hets. Tre gånger i veckan ungefär har jag kört med under månaden och det är lagom. Jag börjar hitta en balans som funkar. PMSen kommer och då är det piss, men målet är att försöka låta denna vara där tre dagar i månaden och sen fortsätta vara mitt fantastiska jag.

 

Det har varit en bra månad. Jag har lärt mig mer om mig själv, min omgivning och vad jag mår bra av. För ett år sedan skapade jag hashtagen #lyckligtnovember och känner att den är så amazing efter kick-ass oktober att den återkommer i år igen. Så joina mig, så gör vi det som gör oss lyckliga i november!

Natti!